fredag 1 maj 2020

Nya bekanta ....


Det kan ha varit Andreas Utterström som i något program - USA-podden kanske - tipsade om den franska agentserien "Falsk identitet". Eller så hade jag hört talas om den någon annanstans Och jag vet att pv har sett något enstaka avsnitt, men tyckte att det var så hemskt och att hoppa in mitt i en serie, är ju heller inte det enklaste.

Igår beslöt jag mig att ta en titt på allt detta; jag började med säsong 1 och det allra första avsnittet. Här får man alltså följa ett gäng franska agenter och det är inte alldeles busenkelt att hänga med i svängarna och hålla reda på det politiska spelet och vem man kan lita på .,. men hjälp, så bra den var!! ÄR.

Ledare för gruppen är Henri Duflot, fullständigt suveränt spelad av Jean Pierre Darrousin, född 1953 och gift med en kvinna vars mamma kommer från Kiruna! (Ja, avdelningen onödigt vetande, men denna kvinna - Anna - intervjuades i Morgonstudion nu när den femte säsongen tar sin början här i Sverige).
Vilken skådespelare denne Henri är!! ¨
I serien är han en lite .., ja, verkligen inte någon man med stor utstrålning eller pondus, men han .., ja, han är helt enkelt lysande!


Och alltid bär han lite fåniga slipsar och jag undrar hur man tänkte när det var dags att sätta kläder på rollfigurerna .., vad skulle slipsen ge för signaler? Jag hade säkert satt på honom nån tråkig enfärgad historia, men här blir - åtminstone för mig - slipsen en del av Duflots kanske dubbla personligheter.


Jean Pierre Darrousin är född 1953 (Han är Skytt) och så här ser han ut naturell.


Här är en annan som jag tycker spelar så himla bra, Sara Giraudeau, född 1/8 1985.
Hennes rollfigur Marina Louiseau är en superbegåvad ung kvinna med något som liknar fotografiskt minne (måste ju vara perfekt för en agent) och jag tycker verkligen att hon är otroligt bra.


Nadja Mansour - som hon heter i serien - är en vanvettigt vacker och i mina ögon sympatisk rollfigur, spelad av Zineb Triki , född 1980 i Marocko.
Också jättebra!! (Ja, det finns ingen som faller ur ramen, tycker jag).


Huvudrollen innehas av Mathieu Kassovitz, född den 3/8 1967. Den som sett feel-good-filmen Amelie från Montmartre känner förstås igen honom, men här är det nånting helt annat som han gestaltar. I serien heter han - bland annat - Guillaume Debailly (ja, han är ju agent med många olika id-kort).
Det mest otroliga är ju att den mannen är sig så lik från Amelie-filmen .., under nitton år har han ju knappt åldrats!

Så tog jag mig alltså an den här seriens första säsong på svt-play igår .., klämde sju avsnitt och mellan varven gick jag ut med harry, gjorde lunch, tog mig lite kaffe och så lade jag mig raklång på soffan med datorn på magen och harry i andra soffhörnet.
Det är lika eländigt väder idag.
Kanske hinner man ....?

Det finns fem säsonger, den femte har precis börjat.
Avsnitten är nästan timslånga.
Ja, nu vet ni.

5 kommentarer:

Babsan sa...

Är ju rätt dålig på att se på TV men har blivit mer nu i dessa tider men avskräckande för mig är serier som finns i flera säsonger.....Började för nåt år sedan att se Sons of anarchy mycket bra men har fortfarande inte sett klart.....

Elisabet. sa...

Babsan: nu har jag ju all tid i världen, så det är bara roligt om det är många avsnitt och nya säsonger. Perfekt för mig att kunna se ikapp, annars tror jag inte jag hade lyckas hålla isär allt som händer (och i den här serien vimlar det händelser som ska höra ihop). Minns hur jag älskade Familjen Ashton, Hem till gården, Herrskap och Tjänstefolk och alla möjliga andra - oftast brittiska - tv-serier på .., ja, var det sjuttitalet, kanske?
Och pappa tyckte så mycket om Onedinlinjen och den skäggige Captain Barnes!
Och nu kommer jag ihåg Törnfåglarna också .., och Fem Svarta Höns! Och "Poor man, rich man" och den där begravningsbyrån i USA, "Six feet under!"

Turtlan sa...

Ååå Six feet under. Så jag gillade den serien. I mångt om mycket makaber men jag riktigt längtade till nästa avsnitt!!!
Fem svarta höns var också bra.

Sen var det Macahan också i mina tonår. Sen kom knepiga ... ja vad hette den ja... började med en speciell låt. Utspelade sig på amerikanska västkusten, norrut på den. Något om mord och dylikt.

Ja ja! Vi betar av danska serien When the dust settles nu. Wow också bra!

Turtlan sa...

Twin Peaks .....

Elisabet. sa...

Turtlan: Twin Peaks fattade jag aldrig storheten med, så den skippade jag. Den var ju så otroligt hajpad. McCahan var ju superbra och så fanns ju High Chaparall .., och när jag var väldigt ung, Bröderna Cartwright! Och Vägen Västerut .., nu tjoppar allesammans fram.