En alldeles underbar dokumentär ...
Tanken var att jag ikväll skulle titta på den film/dokumentär som mossfolk berättat om i ett tidigare inlägg. Så jag skuttade iväg till SVT-play och intill "hennes" film, fanns en annan som såg så intressant ut. Den valde jag.
Nu har vi suttit här - pv och jag själv - och fascinerats över dessa ungdomar vars tillvaro mest går ut på att närapå plugga livet av sig .., och som tyngs av föräldrars (ofta mammors) skyhöga förväntningar, ty det enda som räknas är att komma in på ett berömt universitet.
Följande står att läsa i programförklaringen: "Lowell High School är en av toppskolorna i San Francisco och eleverna på skolan ställer omänskligt höga krav på sig själv och sina resultat. De drömmer om att komma in på något av de mest eftersökta universiteten i USA - Harvard eller Stanford. Men det är inte bara betygen som avgör vilket universitet man blir antagen till. Under ett års tid får vi följa några av dessa elever som porträtteras med både värme och humor. En film från 2020 av Debbie Lum. Originalets titel: Try Harder!"
Detta är alltså Debbie Lum.
Född 14:e mars 1969.
Vilken dokumentär! Så mycket värme .., så mycket oro .., så många känslor!
Rekommenderas varmt!
2 kommentarer:
Tack tack tack för tipset! Så otroligt bra! När lördagens start start blev lite hängig (tror banne mig att en hård jobbvecka utlöste det)
Ett besök i en värld långt ifrån vår. Inte bara en helt annan skola utan allt.
Intressant. Jag satt som tagen nästan hela programmet. Googlade för att se var skolorna låg i USA. Tänk så spännande bara få gå runt där och titta.
Sen de här spännande ungdomarna. Wow. Å så föräldrarna. Oj oj! Vissa styrde och ställde mer än andra….
Detta var inspelat 2019-2021 vad jag uppfattade. Undrar hur gick det sen? Tänk att få sen en uppföljande dokumentär. Hur gick det sen?
Inget märktes av pandemin tänkte jag också. Trodde usa blev väldigt nerstänkt…?
Kan inte släppa tanken hur det gick för de sen… eller går får vi tänka.
Turtlan: precis vad jag tänkte! Pojken vars mamma var så hopplöst dominerande och som han skämdes .., och han vars pappa blev vräkt .., ja, verkligen att det skulle få göras en dokumentär om tio år igen. Det sade vi igår, men så tillade vi: "Men då är vi åttio år nästan, det är inte säkert att vi lever då?".
Det är ju aldrig säkert att man lever ens nästa dag, men det vet vi ju i alla fall, att desto äldre man blir, ju mindre tid är kvar.
Och så underbart roligt att du tyckte om den, Annica!
(Jag satt också och googlade på var de olika universiteten låg!)
Skicka en kommentar