måndag 13 februari 2012

Lite om vinnarna ...


Förra lördagens vinnare i Uppmuntringslotteriet blev Bettankax som får den broderade duken) och tröstpriset (tändsticksask, krassefrön och bokmärke - ja, en disktraska ska nog få följa med också), gick till Ingela i Malå.

Stort grattis till de båda madamerna!


bettan (Lejon, för övrigt) kollar in herr och fru Prickigt Djur.
Det var i Ystad det.

Bettankax har jag känt i flera år .., men allt kommer sig genom bloggandet och riktigt hur och när och varför .., ja, det kommer jag inte ihåg.

Men annat vet jag: jag vet att hon är en av de absolut trevligaste kvinnor jag känner, hon är lång och stilig, har en härlig självironi, en stor portion humor och därtill ett hjärta av g u l d!

När jag var på väg till Hässleholm för att få nytt knä, stannade vi till någonstans för att tanka .., och just då - när jag kände mig aningen liten och ynklig -, kom ett sms till min mobil och det var så fint och omtänksamt skrivet, att jag aldrig glömmer det!


Den första bloggträffen hölls på Bryggeriet i Ystad.
Här visar bettan miraklet med en enkel ansiktslyftning.
"Titta här nu .., så här ser jag ut som vanligt ..!" säger hon.


Sen sätter hon försiktigt, försiktigt händerna på ömse sidor om ansiktet och drar lätt.
"Ser du ...? Nu är det ju alldeles slätt!" säger hon smajlande.


För en tid sedan kom med posten ett uppmuntringspaket från Lund, ja, jag vet att ni har sett det redan, men här repriseras så mycket så det spelar ingen roll.
Ja, det kom alltså från bettankax.
Det visade sig innehålla "hälsobars" ..., dvs, mina favoriter Anthon Bergs marsipanbröd!
Och ett eget företag har hon startat minsann ..., "Bettankry AB".


London, 2010.
Jag sitter på en uteservering för mig själv .., dricker te och äter en bulle och ringer till Bettankax och berättar om vad jag ser och hur lycklig jag är.
"Om du hade varit här nu, då hade du sett detta ...". säger jag.


Sommaren 2011.
En hjärtevärmarbild för den som tog den.
Och handen nere till höger ..., med rosa ring ..., tillhör förstaprisvinnaren.

Ja, det var lite - eller mycket - om förstaprisvinnaren det.

Då kommer vi till hemifrån Ingela.

Ingela - som är Fisk -, är en sån som jag minns från min uppväxt, även om hon är aningen yngre än undertecknad.

När jag tänker på henne, då ser jag en nästan kolsvarthårig kvinna med mörka ögon .., Fjällrävenjacka och garanterat en ryggsäck av samma märke.

Ingela växte upp i andra änden av samhället, men Malå är så litet, så man visste ju ändå vilka som fanns där.

En egen blogg har hon, den finns här.

För nästan exakt 1 år sedan, var det vernissage här på sidan.
Bloggvänner ombads då att skicka in bilder på sina tavelfavoriter - det säger ju faktiskt en hel del om människor, jo, det tycker jag - och från Ingela kom två bilder.



Det här var den första och så här skriver hon:

"Tavlan med lunnefåglarna är en akvarell av Dag Peterson.
Denne Dag Peterson är en av Sveriges mest omtyckta konstnärer som ofta målar djur och fågla
r."

Att Ingela är intresserad av djur och natur och vår miljö, det förstår man nog då.



Och om nästa tavla får vi veta följande, nämligen att den inhandlades på Sri Lanka när Ingelas första barn hämtades just där.
Det är nu 24 år sedan.

Ingela berättar:

"Jag och en annan blivande mamma tog en taxi och reste längs den hysteriskt trafikerade Galle Road söderut.
Jag tror till och med att vi åkte tuktuk dit, men tog en riktig bil hem med våra nya konstverk och i mitt fall en morgonrock."

Såja, nu har vet ni kanske lite-lite mera om damerna!


4 kommentarer:

Ingela sa...

Ja då var det 24 år sen, nu är det 26 och den lille bebisen har nu ett eget barn, Elisia som är fem månader. Och mina egna barn blev fyra till antalet, två som jag fått och två som jag fött.. Tänk hur det kan bli i livet.

Och en fjällrävenjacka har jag ägt, den röda anoraken som är ungefär lika gammal som sonen, köpt på rea i sportaffären i Lycksele. Den är i fullt funktionsdugligt skick om än lite blekare röd än då. För övrigt är det nog en hel del kläder av det slaget i min garderob, i alla fall för lediga dagar. Men märkena är det inte det minsta noga med.

Jag ser fram emot mitt paket, jag tror att innehållet kommer att passa mej perfekt!

bettankax sa...

Tack för fina ord. Jag är så glad att vi hittade varandra:)

Elisabet. sa...

Ingela: jag menade heller inte att du är märkes-freak .., mer som att du INTE är det och satsar på det rejäla ,-)
(Det enda jag inte begriper är det där med norrmannen hos Skavlan, att du tyckte att han var så charmerande ..-)

bettankax: det här ömsesidigt!

Ingela sa...

Njae, så charmerande var han väl inte, men rik. Och det har jag aldrig varit, kommer inte att bli heller. Därför kunde jag ha tänkt mej att lära känna en sån, om det nu hade varit aktuellt. Han kanske är jättetrevlig, vem vet. Fast alltihopa är ganska så långsökt och svamligt och inte särskilt seriöst. Så du behöver inte oroa dej för mitt omdöme!