onsdag 7 januari 2009

Hemresa ...


Alldeles före eller efter Svarte.
Havet igen.
Då är man hemma.

Vardag igen.

Upp i ottan och iväg i kolsvarta mörkret och Radio Halland varnar för halka och berättar om långtradare som blockerar vägen vid Eurostop.

Tåget mot Malmö har avgångstid 8.07 och för första gången någonsin är det hur gott om plats som helst .., det är bara att välja och vraka och jag sitter som vanligt i lågvagnen .., elva och elva mot varandra, men nu är vi bara fem.

Pelle i sin bur på golvet.

Han sover.

Landskapet utanför är vitt och frostigt .., vi passerar Laholm ..., Båstad .., Ängelholm .., Helsingborg .., Landskrona .., Lund ..., och i Malmö blir det byte till pågåtåget som en kvart senare susar iväg längs ett frostpudrat landskap.

I Ystad skiner solen från klarblå himmel!

Jag struntar i taxi och kånkar hemåt med kattburen i vänster hand .,. ryggsäcken där den ska vara och stora sportbagen i min högra hand och det är tungt och bökigt och flera gånger stannar jag och tar pyttepauser.

"Ligg stilla du .., vi är snart hemma ..:!" säger jag till pElle.

Regementsgatan är "min".

Där är Sparbanken och Jennys hårfrisering .., Kings Head och två pizzerior .., där finns en låssmed och där är Möllers Bageri och i secondhandaffärens söderfönster tittar hunden Jonna ut.

Och så är man hemma.

Öppnar kattburen .., kollar posten .., där är en tidning från Viktväktarna och det kan man ta som ett Tecken.

På bordet ligger en tumstock .., några pennor .., och på soffan ser jag spår av sonen ..; fjärrkontrollen inom räckhåll och reklamkanal på tv.

Fönsterrutorna behöver putsas .., pelargoniorna har skjutit iväg och ska klippas ner ..., och hyacinterna är helvissna.

Men hemma är man.

I alla fall.

7 kommentarer:

Christina sa...

Vad härligt att kunna säga "hemma" när man ser havet :)

Evas blogg sa...

Välkommen hem igen!

Anonym sa...

Borta bra men hemma bäst..? Jag vet inte vad jag egentligen tycker--hemma bra men borta bäst? KTror att jag tycker själva resandet till och från destinationer är det bästa. Att vara på väg. Samtidigt som då det innfinner sej en längtan "hem" Kanske hemmet finns inuti.
Filosofiska tankar från maria

Elisabet. sa...

christina: ja, absolut! Men havet finns nära pensionatet också, faktiskt ännu närmare, så det blir många "hemma" ..-)

eva: TACK!

maria i oslo: Nästan så känner jag det också, men det är nog mest Resan Till.

Jag har alltid som en längtan inom mig till nånting.

Anonym sa...

ja - denna eviga längtan....

Linda sa...

Och någonstans på det där pågatåget var jag med en stund :)
Tack snälla goa Elisabet för att du ringde!
Men det tillhör kanske tjänsten som styrelseordförande?
:)

Stor kram!

Elisabet. sa...

lindalotta: ja, i DKF är jag ordförande och det är ett hedersuppdrag!

Du är välkommen som medlem.