tisdag 30 november 2010
Inget för LindaLotta ...
Överallt fanns fåglar.
Mest duvor .., och så nån slags grönskimrande fågel som flaxade iväg i sådan fart att jag inte ens hann se ordentligt.
Det var här (övre bilden) jag satt bettankax .., när vi pratades vid.
Solen i ansiktet .., det kändes som i april, maj, ja, hemma.
Och jag översköljdes av tacksamhet för att jag hade blivit bjuden hit!
När bilden togs hade jag just druckit ett så gott te (ginger/lime) och ätit nån slags chokladwienerbröd och bettankax berättade glatt att hon skulle få eftermiddagsfrämmande.
I "The Serpentine" simmade sothöns, svanar, gäss och måsar.
På ett anslag kunde man läsa att hundar skulle hållas i koppel, då många svanar fått sätta livet till när hundar av det mer våldsamma slaget, ja, hade tagit dem av daga.
Och duvorna är uppenbarligen oehört sociala och trivs tillsammans.
I går, när det var isande kalla vindar, hade dom burrat upp sig och liknade mest av allt Michelingubbar.
Eller gummor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Aha, heter dom sothöns på svenska, de svarta med vitt på huvudet?
Carita: ja, dom går som höns också ,-)
Jag känner igen det på pricken. Du beskrev så bra! Det var en väldigt trevlig fikastund:)
(LindaLotta månde bäva, när hon ser detta;))
My goodness!!!
Men tack för varningen :)
Jag gillar ekorrarna mycket bättre, men även de kunde bli lite väl närgångna...
Skicka en kommentar