tisdag 30 november 2010

Inget för LindaLotta ...


Överallt fanns fåglar.

Mest duvor .., och så nån slags grönskimrande fågel som flaxade iväg i sådan fart att jag inte ens hann se ordentligt.

Det var här (övre bilden) jag satt bettankax .., när vi pratades vid.

Solen i ansiktet .., det kändes som i april, maj, ja, hemma.

Och jag översköljdes av tacksamhet för att jag hade blivit bjuden hit!

När bilden togs hade jag just druckit ett så gott te (ginger/lime) och ätit nån slags chokladwienerbröd och bettankax berättade glatt att hon skulle få eftermiddagsfrämmande.


I "The Serpentine" simmade sothöns, svanar, gäss och måsar.

På ett anslag kunde man läsa att hundar skulle hållas i koppel, då många svanar fått sätta livet till när hundar av det mer våldsamma slaget, ja, hade tagit dem av daga.


Och duvorna är uppenbarligen oehört sociala och trivs tillsammans.

I går, när det var isande kalla vindar, hade dom burrat upp sig och liknade mest av allt Michelingubbar.

Eller gummor.

4 kommentarer:

Carita sa...

Aha, heter dom sothöns på svenska, de svarta med vitt på huvudet?

Elisabet. sa...

Carita: ja, dom går som höns också ,-)

bettankax sa...

Jag känner igen det på pricken. Du beskrev så bra! Det var en väldigt trevlig fikastund:)

(LindaLotta månde bäva, när hon ser detta;))

Linda sa...

My goodness!!!
Men tack för varningen :)

Jag gillar ekorrarna mycket bättre, men även de kunde bli lite väl närgångna...