På Portobello Road stod den glatt smajlande soldaten.
"Jaså, från Sverige .., ja, där finns också vår armé!" sa han och log ännu bredare.
Det kändes som ett på-gränsen-till-inövat-leende.
Och genast tänkte jag på ....
Alla är minsann inte vänliga i landet England.
Där finns en " evil, elderly, unchristian male ...."!
Men Nicola Sacco, hon strålade som solen när jag hade köpt mina pärlörhängen.
Två pund, tack.
På en tvärgata till Portobello Road såldes julgranar.
Underbart vackra var dom!
Bäst att ta bilder av gatorna, tänkte jag .., som lätt går vilse.
Frukost åt vi på Giraffe en bit bort från hotellet.
Äggröra, bräckt skinka .., rostat bröd och kaffe.
Servitören hette Patryk .., alla som serverade var för övrigt öststatsmänniskor.
Vänliga och rara.
Ingen cyanid här inte.
Och så skulle det ju betalas ...
Vänligen notera blomman längst bak i sällskapet ....
Adventsgudstjänst i S:t Mary Abbots, församlingskyrkan i Kensington.
"Hit kom prinsessan Diana ...", sa en äldre kvinna lågmält.
"Oj då ...", svarade jag.
10 kommentarer:
Ja, leendet har han nog övat mycket på, the dear soldier. Hette tidningen "War cry"?
Tur att jag inte har nån reslust så här års, annars hade jag blivit väldigt avundsjuk.
Bloggblad: ingen aningen vad bladet hette, jag köpte inget. Och man hade en känsla av att leendet skulle ramla ner så snart man vänt ryggen till ,-)
Härliga bilder!
Kyrkan påminner om Umeå stads kyrka tycker jag spontant.
Haha, fotografera gatuskyltarna ... istället för att ha ett rött garnnystan med sig och hitta tillbaka med.
Funkar ju med digitalkamera, med den gamla varianten hade det blivit lång dags färd mot hem.
Eva: tack!
Cecilia N: ja, jag gjorde det också för att se var jag hade promenerat .., det var rätt så filurigt, tycker jag ,-)
Min pappa var frälsningssoldat, jag har kvar hans mössa. Han var så engagerad i kåren att han min mor kände sig lämnad med ansvaret för fyra barn. Han var på möten istället och hjälpte andra.
På äldre dar insåg han det kanske inte var så klokt, och slutade medverka där.
Hmmm... Man får Londonlängtan!
Flanera är så kul!
Kul att få se dina härliga bilder!!!
Sven: är det inte ofta på det viset .., verkligt hängivna soldater i Vår Herres Armé, vilken den nu än är, uppfylls så av sitt värv, att mycket annat (läs: familjen) kan sättas åt sidan lite.
När mamma susade iväg till Sydamerika var jag 22 år och hade två småttingar, inte vet jag om jag tyckte att det var så himla lajbans ,-))
Nåja, hon såg det nog mera som ett äventyr, att frälsa världen var det inte fråga om.
Turtlan: ja, man får faktiskt en rejäl energikick av alla nya intryck!
Vilket perspektiv!
Nästa gång min dotter fyller år blir hon 22. Och då hade du redan två barn. Och din mamma var änka.
Hon har inte riktigt flyttat hemifrån (av praktiska skäl) och jag hoppas få vara gift i många år till.
Cecilia N: ja,men sett ur ett större perspektiv är det ju ingenting!
Flickor i andra delar av världen blir mammor när dom är 12 ...! Mormor innan dom är 30 kanske ..?
Tanken svindlar.
Ja, det är mycket som är olika.
Skicka en kommentar