fredag 21 januari 2011

Hos terapeuten ...


Som att ta sig uppför en trappa ..., sakta börjar man skåda ljuset.
Just den här trappan finns i Ystad, just där jag brukar bada.



Varje natt, nästan exakt på slaget tre, vaknar jag.


Och så ligger jag där under täcket och arbetar alldeles gratis .., jag tar emot Lottokuponger som ska förnyas och det är hästspelskuponger och nu och då ett rekommenderat brev och det fantastiska är, att då blir det hela plötsligt begripligt .., jaha, det är ju därför man gör så här .., ja, men självklart är det viktigt att den där lilla kupongen läggs i lådan, den blir ju ett kvitto!

Precis så här fungerade min hjärna när jag skulle ansvara för kassorna och bokföringen i Ystad. Då blev det kaos i hjärnan, jag låg hemma i två dagar och var urdålig ("stackars dig, magsjuke!" sa den gotländske chefen, "nej, mental härdsmälta!" svarade jag ...) och där, på soffan Ektorp, gjorde jag precis samma sak .., redde ut det hela i lugn och ro.

Nu ska jag göra mig en egen liten manual, som jag har i fickan.

Vi pratade om det igår, chefens fru och jag, detta med att allt (ofta) går så mycket lättare, om man får sätta egna ord på det.

"Just det, precis så är det för mig!" utbrast jag.

Jo, hon förstod.

Och idag lyser solen, men nu bara med sin frånvaro.

Grått och kyligt är det.

Eld i pannan.

3 kommentarer:

Cecilia N sa...

Att sätta namn på sakerna man hanterar är ett sätt att "tämja in dem i huvudet".

Det finns ett "mahjongg"-spel på nätet (alltså ett sånt där man ska ta bort likadana bitar) som består av andra bilder än mahjonggbilderna. Innan jag satte egna namn på bitarna så var det kaos.

En klass består bara av "en massa folk" innan man fått namn på ansiktena.

Heja dig. Hoppas du snart har gjort klart nattjobbet så du kan få sova istället.

Elisabet. sa...

Cecilia N: ja, så är det nog. Och min hjärna är inte skapad för att ta in tusen intryck på en gång, det vet jag.
1980 åkte exet och jag själv till min mamma i Argentina. Flyg till Buenos Aires, tåg till norra Argentina, buss, hotell, jeep, allt!
På tillbakavägen tog vi in på ett hotell i Salta och jag sa .."men å, vilket charmigt hotell!"
Det visade sig att det var ju samma hotell som vi bodde på 3 veckor tidigare, men då hade jag inte plats att lägga till mera i minnesutrymmet ,-))

Anitha sa...

Format C: ;-)