Bilden får vara till mental tröst. Ute är det dimmigt och grått.
Och snödropparna fanns här i slänten förra våren.
När klockan är fem på eftermiddagen, efter två timmars kassatjänst, ber jag att få ta en paus.
Så jag går ut på lastbryggan och drar djupa andetag och tänker att detta går aldrig, jag måste kräkas!
Det har sprutat paketutlämningar och postförskott och någon vill lösa in en ATG-vinst och kassadisplayen är på vissa områden precis bakvänd mot för den jag har arbetat med i fyra år och jag får tänka mig för varje gång någon ska betala med kort och underbara Johanna har visat hur jag scannar in och sorterar postpaket ("nä, det här är inte mycket, det här är väldigt lite, då skulle du se ...!" säger hon leende och jag tar mig för pannan ... ) och chefen säger att "du får vara jättenoga när det kommer två kollin och tänka på att summan blir den rätta" och mellan varven är det spel på hästar eller lotto och kön bara växer!
Att arbeta i kassan på Supermarket är en bagatell jämfört med detta.
När klockan är lite över sex lugnar det ner sig.
Alldeles själv fixar jag att hämta ut några paket och jag säger till den äldre mannen att "yipppieee, så glad jag blir!" och han ler vänligt och säger ..."är det så lätt att göra dig glad, ja, men då ska jag komma och hämta ut paket ofta ...".
Och jag börjar förstå hur kassan (läs: datorn) fungerar .., jaha ja .., det är så jag måste göra och ahaaa .., ni gör helt annorlunda med era trisslotter, ja, då förstår jag!
Äntligen börjar saker och ting falla på plats.
Och Johanna är en komplett ängel.
"Men det här gick ju bra!" säger hon när vi är på väg ut ur affären.
Peter, som påminner om Fredrik Englund i Ystad och arbetar i charken, är lugnet själv och frågar smajlande hur det känns.
"Jo, men det blir nog bra vad det lider ..", säger jag.
När allt får lägga sig.
Och nu är jag hemma och sitter i nattsärken fast klockan bara är åtta.
Halleluja att jag inte börjar arbeta förrän två i morgon! hälsar kassörskan Nilsson.
6 kommentarer:
Hur mycket jobb utför du nattetid?
Då brukar det nämligen snurra rejält i den här skallen...
Men det är klart, då vet man ju att man har en.
Skalle, alltså :)
Det är ju inte konstigt att det är jobbigt att lära sig allt det där. Jag skulle aldrig klara ett sånt jobb!
Men allt är övergående. Så brukar jag tänka när jag har det jobbigt. Det känns säkert bättre redan imorgon.
Jag trodde inte det var sån stor skillnad i kassan i Hemköp jämfört med ICA... Tänk vad lite man vet! Jag tror dock att det lossnar snart!
Och jag tror alldeles säkert att om ett tag kommer det där att gå som en dans och du kommer att känna dig precis lika van som i Ystad. Jag tycker mig minnas att madamen även tidigare varit stressad över nya uppgifter som sedan gått alldeles prima. Och helt säker är jag, på att de inte kunde fått någon som är bättre än du!
Det märks genom raderna här ändå att du kommer att lära dig det nya snabbt.
Snart har du samma flyt i det som de gamla rutinerna i Ystad.
Men som någon skrev här ovan....jag skulle aldrig fixa det där jobbet!
Du ÄR beundransvärd som får till det.
Ha det fortsatt bra nu på din nya arbetsplats i veckan!
Hur mycket ska du jobba denna vecka? Är det varje dag eller? Någon ledig dag?
Elisabet jag blir också lika stressad som du och sover lika dåligt när det sker förändringar i livet. Men du är ju en smart cookie och snart ska du se att det är just du som kommer att lära sommarpersonalen hur det går till med alla paketen och lotter och konstigheter! :)
ps Har precis flyttat och sov knappt någonting första veckan för allt var så konstigt och nytt. Andra veckan flyttade min mor in på demensboende så nu ligger jag vaken på nätterna och oroar mig för det och hennes lilla hund. Jag säger som du; himla tur att jag inte har något väldigt viktigt jobb! Jag går omkring här som i ett vakum och fungerar inte alls pga sömnbrist...
Skicka en kommentar