Elisabet

Juli 2023 ...

Enligt pv - som har bättre minne än jag själv - blev juli en skruttig månad med mycket regn. De tio första dagarna av juli, består till stor del av segling. Vi lämnar Skallkroken, övernattar i Torekov, därefter Viken, Barsebäck och så slutmålet: Limhamn. Möts av sonen med familj som kommer gående på piren och en av dem bär en piratflagga och fyraåringen är sprittig .., skuttar och har sig säger att han vill sova hos oss i båten. "Farmor! Farmor!" ropar han.

Så blir det. Det bestäms att han får sova över.

Flera timmar senare, på kvällen och på väg till båten, får han en rejäl speta i foten. Det ska sägas att det blir ett äventyr att få ut eländet och det är hans pappa som agerar doktor och efteråt, när det hela är överstökat, ber den nu stickbefriade att få gå i säng. 

Han sover i akterruffen hos sin farmor som är jag och när jag ser honom ligga ihopkrupen på min bädd, översköljs jag av kärlek till den där lille killen som är så mjuk och fin. 

På tillbakavägen (efter ett rasta-harry-stopp i Barsebäck) stannar vi till på Ven. Två nätter. Egentligen menar pv att en natt räcker, men jag tycker så mycket om den här lilla hamnen i Bäckviken och vi har en badstege fem meter från båten, bara en sån sak! Danskar och tyskar intill oss. Vänliga och pratglada människor.

När vi lämnar Ven börjar det blåsa upp .., vi tar oss till Torekov och och fyller på diesel och jag tänker att jag någon gång måste övervinna min rädsla och jag ber till Gud om hjälp och det börjar regna och blir dålig sikt - vi ser inte land - men pv är inte alls orolig och säger att det kommer att gå bra och det gör det. Aldrig någonsin har jag varit så lycklig över att komma i land!

Juli månad betyder många besök. Det är Maria och Peter från Upplands Väsby och då ansluter Anders med familj .., det är också Emil med kompisarna William och Elvis - AIK spelar match i Varberg och killarna blir här minst två nätter -. På bilden prat och kortspel i uterummet. 

Helt enkelt underbara ungdomar!

Under en seglats till Torekov, får vi besök av Turtlan och hennes Martin som kommer ombord (endast bryggsegling, men så roligt!) och Anna och Micke dyker upp morgonen därpå, äter frukost med oss vid en bänk alldeles vid kajen och gör oss därefter sällskap hem. Anna och jag själv badar från båten. Micke agerar kapten.

Vilken skillnad i jämförelse med vårt vanliga eremitliv i vintermörker och kyla.

 

Från Bettankax i Skåne kommer en dödsannons, ja, Bettan vet att jag finner det så intressant att studera sådana ., det blir ju som små noveller ibland.

Längst ner i annonsen får gästerna veta vilken klädsel som gäller på begravningen. Jag läste och log och tänkte att denna Inger, hon måtte ha varit en härlig människa!

Så här ser blomlådorna ut i juli månad. Pv har snickrat ihop dem och jag fick välja färg. Om jag säger att jag älskar dem, så är det en underdrift. I slutet av månaden blir min syster i Australien sjuk; hon får vätska i lungorna, är rejält dålig, men repar sig och kommer hem efter någon vecka på sjukhus. Det tackar man för.