Häromdagen begravdes moster Lisbets man, Örjan.
Han var alltid just .. "morbror Örjan".
Lite stillsamt filurig.
Glad.
Mamma tyckte sååå mycket om sin svåger!
Och så hittar jag ett mail som har kommit just idag, där min kusin Barbro berättar om hennes bild av denne man som inte längre finns.
Han var hennes morbror också.
Så här skriver hon.
" ......
Jag var på morbor Örjans begravning i torsdags och du må tro att jag blev förvånad hur många han var morbror för.
Det måste ha varit minst 30 stycken som gick runt kistan och sa tack morbror Örjan.
Det var jättefint och så roligt att träffa kusinerna och se deras vackra söner och döttrar.
Ulrikas yngste son är som en kopia av moster Lisbeth.
....
Morbror Örjan var nummer elva av fjorton barn och hans mamma dog i barnsäng när hon fick sitt fjortonde barn.
De två yngsta adopterades bort och jag fick höra en sällsam historia av ett av syskonbarnen som satt bredvid mig på bussen hem.
Det blev storasyskonen som fick ta hand om de yngre.
Fadern som var rättare kunde vara borta länge från familjen och det blev goda människor av alla och jag har en historia från min barndom om morbror Örjan.
Det var på slåttern på Näsmyra och vi barn fick inte ta hem de råttungar vi hittade.
Vi gjorde ändå ett försök och tog en tom bitsockerkartong och la i råttungarna i morbror Örjans ryggsäck.
Vid fikadags tog han upp en korvbit som var äten av, och när han såg ner i säcken såg han den stora råttmamman som nu funnit sina kidnappade ungar.
Jag har alldrig sett någon som var så arg.
Vid besöket hos moster Lisbeth i december så pratade vi om händelsen och jag fick då veta att morbror Örjan var jätterädd för råttor, därav det vilda temperamentet på slåttermyran.
När jag la handrosen på kistan så bad jag om förlåtelse för vårt tillgrepp ....
Jag var på morbor Örjans begravning i torsdags och du må tro att jag blev förvånad hur många han var morbror för.
Det måste ha varit minst 30 stycken som gick runt kistan och sa tack morbror Örjan.
Det var jättefint och så roligt att träffa kusinerna och se deras vackra söner och döttrar.
Ulrikas yngste son är som en kopia av moster Lisbeth.
....
Morbror Örjan var nummer elva av fjorton barn och hans mamma dog i barnsäng när hon fick sitt fjortonde barn.
De två yngsta adopterades bort och jag fick höra en sällsam historia av ett av syskonbarnen som satt bredvid mig på bussen hem.
Det blev storasyskonen som fick ta hand om de yngre.
Fadern som var rättare kunde vara borta länge från familjen och det blev goda människor av alla och jag har en historia från min barndom om morbror Örjan.
Det var på slåttern på Näsmyra och vi barn fick inte ta hem de råttungar vi hittade.
Vi gjorde ändå ett försök och tog en tom bitsockerkartong och la i råttungarna i morbror Örjans ryggsäck.
Vid fikadags tog han upp en korvbit som var äten av, och när han såg ner i säcken såg han den stora råttmamman som nu funnit sina kidnappade ungar.
Jag har alldrig sett någon som var så arg.
Vid besöket hos moster Lisbeth i december så pratade vi om händelsen och jag fick då veta att morbror Örjan var jätterädd för råttor, därav det vilda temperamentet på slåttermyran.
När jag la handrosen på kistan så bad jag om förlåtelse för vårt tillgrepp ....
Annars så är allt bra jag jobbar i Vihelmina men är hemma för helgen.
På tisdag ska jag till Östersund för examination på min c-uppsats i rättsvetenskap. sen får jag se om jag får min efterlängtade slutexamen.
Jag bifogar en bild på Bin Laden, den katt som numera huserar hos oss. .
Det är egentligen grannens sons katt som är störtförälskad i min man,
Han kommer in vare dag på vintern och äter, men i mars så försvinner han, vi ser honom ibland, men han bryr sig inte om oss hur mycket vi än lockar på honom. I oktober kommer han tillbaka jättemager och äter upp sig under vintern innan han försvinner igen under mars månad.
....
Barbro."
På tisdag ska jag till Östersund för examination på min c-uppsats i rättsvetenskap. sen får jag se om jag får min efterlängtade slutexamen.
Jag bifogar en bild på Bin Laden, den katt som numera huserar hos oss. .
Det är egentligen grannens sons katt som är störtförälskad i min man,
Han kommer in vare dag på vintern och äter, men i mars så försvinner han, vi ser honom ibland, men han bryr sig inte om oss hur mycket vi än lockar på honom. I oktober kommer han tillbaka jättemager och äter upp sig under vintern innan han försvinner igen under mars månad.
....
Barbro."
1 kommentar:
vilket fint mail..
om det fina och kluriga i livet..
och om katter i ett nötskal..
det nersläffta visade sig vara feber..
så nu ligger jag nedbäddad ist...
kram...
Skicka en kommentar