Så här känns det när jag sätter mig i bilen och kör till Haverdal.
Så där kände jag mig.
Efteråt ...., hemma igen, slänger jag mig på sängen i lilla gästrummet .., drar pElle intill mig .., stryker honom på lilla goa, mjuka och lena hängmagen ... (ni kan inte ANA hur len den där, den där magen som inte har något hår på sig ...) drar filten över mig .., och faller i nån slags dvala i ett par timmars tid!
Glömmer elden i pannan ..., långt bortifrån (ja, ända från köket, fyra meter bort!) hör jag radioprat om Haiti och Tunisien.
Och jag ler åt mig själv och jag ler också åt vänner och barn och pv som känner den här madamen så väl ., som vet att hon alltid reagerar på det här viset.
I en kommentar berättar Ruta Ett att hon på sin kylskåpsdörr har en magnet med den kloka texten: "Idag är det den dagen du gruvade dig för igår - och allt är bra -!"
U N D E R B A R T!
Nu ropar kocken att det är middag!
4 kommentarer:
Jag är så glad för din skull, att allting gick så bra. Stor kram!
ela: ja, det är jag med, må du tro!
Tänker på den dagen som vi hade en katthona här hos oss, och Sickan var på helspänn hela tiden. Sedan när matte hämtat henne så gick Sickan och la sig på spikmattan.... och slockande av trötthet!
Skönt när spänningen släpper....
Sven: haha! Ja, ungefär så kände jag det. Och kan du tänka dig, jag har två döttrar som ser detta att gå på anställningsintervju som nånting som är himla kul!
Och att byta arbetsplats är ingenting dom oroar sig för!
Inte brås dom då på sin mamma, den saken är säker. Jag vill ha trygghet och borde väl gå i terapi, men säger som Ingemar Stenmark ..."hä löns int" .., det är för sent ,-)
Skicka en kommentar