... stod även "friskvård".
Så nu har jag stavgått i drygt en timmes tid.
Först med solen i ryggen .., därefter rakt i ansiktet .., och allt eftersom jag balanserade på livsfarligt glashala stigar, plockades vantar, mössa och halsduk av.
Och kappan knäpptes upp och fick fladdra i draget.
Nästan hemma (se bilden), satte jag mig ner på en solvarm klipphäll.
Solen mot kinden.
Från täta enbärssnår hördes fågelkvitter.
Det var inte långt ifrån att jag började gråta.
3 kommentarer:
Liknande känsla hade jag igår när jag promenerade över bron. Så makalöst vackert. Och solen värmde lite, trots minus tio grader.
Vad vackert, är det från samma ställe som bilden med den fina grå himlen?
Eva: ja, det var som att bara Fylla På ....! Helt underbart.
Anna: nej, inte alls. Den togs längs vägen till Getinge eller Slöinge. Det här är nere vid havet här intill.
Ja, det ser du ju förstås .-)
Skicka en kommentar