Rosa pil = vinklat ben ...
Jag säger som någon som kommenterade hos Stationsvakt: "ingen artros där inte!"
Var gång jag ser en geting, humla eller vanlig mygga stånga sig närapå blodig för att ta sig ut genom ett stängt fönster, drabbas jag av nånting som liknar ångest.
Tänk, att ha friheten så nära ..., och så tar man sig inte ut!
Och inte förstår den lilla krabaten varför heller!
Det är då som Räddningspatrullen rycker ut ..., och med hjälp av ett glas och en tunt papper (att fösa in flugan i) så brukar det hela sluta lyckligt.
Medan jag har suttit här vid bordet och surfat runt lite, har den här långbeningen kämpat förtvivlat för att nå friheten och det smärtar mig att erkänna att Räddningspatrullen ännu inte har lyckats i sitt arbete.
Till råga på allt har den arme krabaten förlorat sitt högra ben .., men titta så vig den är .., det vänstra har han eller hon vinklat rakt av!
3 kommentarer:
Brr, krankar har jag förfärligt svårt för. Snabba och envisa är de... Och så rasslar de när de flyger så att man hör att det är en i rummet innan man lyckas få syn på den. Hu.
mossfolk: nä, dom har jag inga bekymmer med .. men dom är ju hopplösa att fånga utan att man skadar dem .., den här var jag dock oskyldig till.
Det växer säkert ut ett nytt. De är fan odödliga de där.
Skicka en kommentar