söndag 29 januari 2012

En gammal kattherre ...


pElle ..., sjutton eller arton år.

Tänk, vad han har varit med om.

Nu tycker jag att han har tacklat av lite .., missar ofta när det gäller avståndsbedömning (ser förstås sämre på gamla dar ...) och sover mest hela tiden, ja, ännu mer än tidigare.

Och pälsen har tappat lite av sin forna glans.

Men äter gör han med god aptit och säger till när han ska ut och kissa .., sover vid min huvudkudde, nära-nära-nära ... och spinner så snart jag rör honom det minsta lilla.

4 kommentarer:

Jessica sa...

Ååå, Lilla pElle... Tänk så mycket man kan fästa sig vid djur.

Kram till pElle!

Lena sa...

De blir nästan som en del av en själv. Han har väldigt mycket värdighet kattherren ovan.

Anonym sa...

Gott så, förhoppningsvis. Bra livskvalitet kan se olika ut i olika delar av livet.
/Biggan

Elisabet. sa...

Jessica, Lena och Biggan B: jo, han har det bra .., har oerhört mycket pondus .., harry vågar inte gå ner för trappan från ovanvåningen om pElle sitter där längst uppe och glor på honom ,-))